nolitasofia

Kan börja med att säga att alla personer tog det väldigt olika, alla i min familj samt i min
umgängeskrets har olika personligheter, vilket resulterade i olika reaktioner. De flesta i familjen

var nog inte så förvånade, men det hela kom ändå som ett chockbesked, dem sa precis som du,

att jag var väldigt ung. Men när den största chocken lagt sig så växte glädjen fram och alla mina

familjemedlemmar är numera spända och jätte glada över den lille. Den som är mest exalterad är

nog min syster, som både vill vara med och välja barnvagn, barnstol och bilstol, vilket glädjer mig

något otroligt, vi har alltid stått varann nära och hennes stöd är otroligt viktigt för mig! Sen är ju

självklart alla andra i min familj exalterade dem med, men alla visar det på olika sätt!

När det kommer till vännerna så var det mest positiva reaktioner, alla sa att dem stöttade mig i

vad jag än valde, vilket kändes skönt. Sen finns det ju de som i början var helt ifrån sig och tyckte detta

skulle bli så roligt, vissa grät till och med av glädje när jag berättade, men har dessvärre hört av sig mindre

för varje vecka. Det rör mig inte i ryggen om jag ska vara ärlig, det var något jag hade förväntat mig.
Självklart är det uppskattat att få ett sms varannan vecka med något sött hjärta eller liknande, men mer

än så är och blir det inte. Men det är också någonting jag uppskattat med denna resan, att jag verkligen

vet vilka som alltid kommer finnas där för mig, mina vänner är mina pelare just nu och jag vet inte vad jag

hade gjort utan Emma, Cajsa, Camilla och Julia under den här perioden, ni har verkligen stått ut med både

det ena och det andra, humörsvängningar 4,0 brukar min kära Emma säga att jag har :)
Så tusen tack för att ni finns där för mig dygnet runt, stöttar,peppar och uppmuntar! Ni är GULD värda.