nolitasofia

Så vill ni fortsätta följa mig,min graviditet och allt annat jag skriver så ska ni i fortsättningen gå in

på nolitasofia.vimedbarn.se :) Kommer ha kvar denna sidan ett tag till, tills jag känner mig helt hemma

på vimedbarn.se! Ni får ha lite överseende med bloggens utseende än sålänge, header kommer på onsdag!

 

 

 

Godmorgon! Eller ja, det var godmorgon runt halv åtta för mig imorse, men var mindre sugen på att blogga då.
Var helt slut när jag skulle upp imorse, vet inte om det är en blandning av pollen och graviditet eller hur det

ligger till. Känns inte som att graviditeten gjort mig så trött de senaste veckorna, inte på morgnarna i alla fall.
Men förhoppningsvis lägger sig allergin snart så man slipper den skiten. Är i vilket fall som helst på jobbet och

jobbar själv tills jag slutar vid halv fyra. Skönt att sluta i vanlig tid idag, så man hinner med lite innan det är

dags för sängen. Helgen består av jobb, jobb och jobb, får tänka på pengarna och att det är dubbelt upp,

annars hade det inte gjort mig ett dugg att vara hemma och mysa med min älskling och pilla hemma.
Men vi får njuta av varandras sällskap när vi förhoppningsvis åker iväg till Kreta i början av Juni!

Nu ska jag fortsätta att packa upp varor och snart käka lite lunch, sjukt vad snabbt jag blir hungrig nowadays!

Idag är ögonen hängiga som aldrig förr, känns inte som jag sovit en blund inatt.
Ni som varit eller är gravida vet också att det är lite tufft att somna när det är full rulle på bebisen i

magen dessutom. Så fort det kändes som att jag skulle somna så sparkade den lilla parveln i magen

till. Men ska inte klaga på att den har cirkus där inne, ett barn som rör på sig mycket sägs vara ett

friskt barn, vilket är en trygghet att veta varenda gång han/hon sparkar. Var uppe runt elva imorse,

trött och grinig. Men fick vakna bredvid min älskling vilket inte är allt för vanligt på en vardag, bara

det gör en lite gladare. Gått lite ärenden och har varit på jobbet sen halv tre och fick äntligen träffa

min goa Camilla igen efter semestern, känns skönt att få prata om allt mellan himmel och jord med

min fantastiska kollega, tänk vad trist jobbet hade varit utan henne och alla andra goa människor!
Tror aldrig jag hade fixat att ha ett "osocialt" jobb, så som kontor eller liknande, jag måste få låta

munnen gå i ett, annars blir jag frusterad och uttråkad, haha. Men nu ska jag ta mig en kopp te här

i sommarrusket.

 

Har fixat och donat sen jag gick upp idag runt tio tiden, härligt att vara ledig idag.

Vid tolv tiden träffade jag pappa inne i Kungsbacka för att äta lunch, blev sushi, favorit!
Efter det begav jag mig till Willys för att handla det nödvändigaste, ekar ju rätt jäkla tomt i 
kylskåpet och för en gravid så är det inte så roligt alla gånger. Åkte raka vägen hem och 
satte på en tvätt, började dammsuga,moppa golven och sist men inte minst målade jag klart
väggen i köket. Så om jag får säga det själv så har jag varit hurtig för dagen minsann. 
Lovade ju igår att jag skulle berätta lite om resan och lägga upp bilder, så here we go!

Ja jag är hemma och ja jag ska uppdatera om resan imorgon!
Var bara tvungen att dela med mig av en fantastisk tröja jag gått och blivit kär i!
Gillar egentligen inte att handla på tara eller raglady då halva befolkningen i Kungsbacka

springer runt i deras kläder, men jag som älskar färg bara avgudar den röda tröjan från F.A.V.

 

Har suttit och räknat symtom om det blir flicka eller pojke. Fick 11 symtom på kille och 9 på tjej.
Så vi får väl se om det blir en liten kille. Själv tror jag inte riktigt på det här med symtom och vilka

som visar vad, personligen tror jag att det är en liten tjej i magen, det säger min magkänsla iallafall.

Den kan ju självklart också ha fel, man kan nog aldrig vara säker, det blir en spännande överraskning

helt enkelt! Annars idag så har jag sprungit runt på stan, växlat pengar, letat klänning tills jag tillslut 

hittade en bekväm och fin långklänning som jag kan åka i imorgon. Till sist så åt jag sushi i min 

ensamhet, haha. När crawings,hormoner och sug efter saker tagit över så finns det ingen hejd på mig!
Åkte hem samtidigt som jag hade Cajsa i luren, vi pratade om allt mellan himmel och jord och hon fick

lugna min resnoja lite. Känns ju sådär att vara ifrån Magnus i en vecka, kommer ju längta efter honom 

som bara den! Men en vecka går fort och sen ses vi igen! Har ju trots allt en del av honom med mig, 

vår lilla bebis som ligger i magen. Nä nu ska jag försöka få ordning på resväskan och sedan ska vi åka

och köpa glass och mysa ner oss i soffan hela kvällen. Planet går klockan sju imorgon, så det blir till 

att lägga sig hyfsat tidigt inatt. Tror inte det blir något boggande där nere, så vi hörs om en vecka igen!

 

Kan börja med att säga att alla personer tog det väldigt olika, alla i min familj samt i min
umgängeskrets har olika personligheter, vilket resulterade i olika reaktioner. De flesta i familjen

var nog inte så förvånade, men det hela kom ändå som ett chockbesked, dem sa precis som du,

att jag var väldigt ung. Men när den största chocken lagt sig så växte glädjen fram och alla mina

familjemedlemmar är numera spända och jätte glada över den lille. Den som är mest exalterad är

nog min syster, som både vill vara med och välja barnvagn, barnstol och bilstol, vilket glädjer mig

något otroligt, vi har alltid stått varann nära och hennes stöd är otroligt viktigt för mig! Sen är ju

självklart alla andra i min familj exalterade dem med, men alla visar det på olika sätt!

När det kommer till vännerna så var det mest positiva reaktioner, alla sa att dem stöttade mig i

vad jag än valde, vilket kändes skönt. Sen finns det ju de som i början var helt ifrån sig och tyckte detta

skulle bli så roligt, vissa grät till och med av glädje när jag berättade, men har dessvärre hört av sig mindre

för varje vecka. Det rör mig inte i ryggen om jag ska vara ärlig, det var något jag hade förväntat mig.
Självklart är det uppskattat att få ett sms varannan vecka med något sött hjärta eller liknande, men mer

än så är och blir det inte. Men det är också någonting jag uppskattat med denna resan, att jag verkligen

vet vilka som alltid kommer finnas där för mig, mina vänner är mina pelare just nu och jag vet inte vad jag

hade gjort utan Emma, Cajsa, Camilla och Julia under den här perioden, ni har verkligen stått ut med både

det ena och det andra, humörsvängningar 4,0 brukar min kära Emma säga att jag har :)
Så tusen tack för att ni finns där för mig dygnet runt, stöttar,peppar och uppmuntar! Ni är GULD värda.

 

Fick en kommentar angående hur min graviditet är och hur det var när jag plussade första gången!

Min första misstanke kom väl på nyårsafton då vi var hos ett par vänner och firade och hade trevligt.
Jag drack alkohol och kände efter ett tag hur det högg i magen och att jag blev full ganska snabbt, efter att

jag fått magkramper så slutade jag dricka och började fundera på hur detta kunde bli, men efter en rolig kväll

så släppte de tankarna, i alla fall i ett par dagar framöver.

Fyra dagar över tiden (mensen) så började jag undra vart den tagit vägen, jag som alltid är så punktlig.
Bad Magnus köpa hem ett test som jag gjort flera gånger tidigare, så vi räknade absolut inte med att detta

skulle plussa, då de varit negativa test så många gånger. Jag satte mig och kissa på stickan och la den ifrån
mig en stund. Glömde bort den och väl inne i badrummet ser jag ett litet resultat i rutan, nämligen ett stort
plus och ett streck i rutan bredvid. Jag förstod först inte riktigt vad det var jag såg, men efter ett par sekunder
så trillade poletten ner och jag insåg att jag var gravid.

Jag blev självklart jätte glad och fick ett fånigt leénde på läpparna, samtidigt som jag gick ut till Magnus

som stod och lagade mat och berättade hur det låg till. Även han sken upp som en sol och blev jätte glad.
Vi sa inte så mycket till varandra de första minuterna, tror vi båda var så uppe i chock att vi inte riktigt fick

fram ord. Efter ett tag så säger Magnus att han är överlycklig, men också livrädd. Så där satt vi två, så
lyckliga men ändå livrädda för det som låg i min lilla mage. Men jag vet att från den stunden fanns det
ingen tvivlan från någon av oss, vi skulle behålla den lille.


Sen dess har det varit en lång, tuff och jobbig resa, men samtidigt alldeles underbart, jag bär ju på mitt egna

barn, kan ni förstå vilken känsla? Förmodligen inte om du inte själv varit gravid.
Jag kan börja med att säga att jag upplever min graviditet som något väldigt jobbigt. De första tre månaderna

mådde jag extremt illa och spydde upp det mesta jag åt, vilket resluterade i att jag var otroligt trött och på

så sätt påverkades ju mitt humör något ofantligt också, samtidigt som det var tusentals hormoner som i

princip tog över min kropp. Jag har mått väldigt dåligt och fick foglossningar redan i v 17-18, vilket gjort att
min rygg gör extremt ont och jag klarar inte av att stå länge. Jag är ovanligt trött och grinig hela tiden vilket
min barnmorska tror beror på graviditets deprission, samt att jag är väldigt hormonstin. Så som ni kanske

hör så är inte min graviditet himmelriket. Det var inte förrens i vecka 19-20 när jag började känna skorpan
där inne som jag verkligen kände något slags band mellan mig och mitt barn. Jag hade så svårt att knyta
an till det tidigare, då jag bara mått så dåligt och i princip gråtit varje dag. Men allt mer som tiden går känner

jag mig mer sammankopplad med den lille där inne, och jag hoppas du kommer ut snart så att jag får se
vem du är och framförallt, är du en liten Elina eller en liten William? Det är namnen vi kommit fram till jag
och Magnus. Låt sommaren gå fort så att vi får träffa vår lilla skatt snart!

Äntligen fredag! Varit uppe sen tidigt imorse. Magnus går ju alltid till jobbet någon gång innan nio, 
och nu för tiden har jag så svårt att somna om, antar att det är hormonerna. Varit ute i trädgården och fixat

och donat, vi ska ju äntligen få ordning nu till sommaren. Det ska bla dreneras, läggas sten, panelen ska bytas, huset ska målas, vi ska bygga ut (så lillen får plats också) och sist men inte minst, en stor altan på
framsidan! Så det blir många härliga sommarkvällar här ute på landet i sommar vill jag lova. Känns
så skönt att vi äntligen ska komma igång och får ordning här hemma, kommer bli så fint när allting är färdigt!
Påtal om något helt annat så bokade jag och Olivia en sista minuten till Kreta igår. Känns inte som att

våren riktigt är påväg hit och vi båda känner att vi behöver komma iväg. Jag till värmen och hon för att slippa vara i Sverige, haha! Hon kommer nämligen hem från Karibien en vecka innan vi åker, och kan ju förstå att det

är surt att komma hem till kalla Sverige efter ett helt halvår i värmen. Så den 9 maj bär det av emot
varmare breddgrader, grekisk mat och min underbara släkt och familj nere på Kreta, lovely. 
Kommer ju sakna min älskling som får vara kvar hemma och knega ett par veckor till, tills vi åker igen i början
av Juni. Så för min del blir det ca 3 veckor hemma innan vi reser igen, så härligt.

Tror detta kommer bli en grymt bra sommar, hösten blir ännu bättre, för då kommer vårt lilla knyte till världen!